Intervjuer
Forskare och experter delar med sig av hur register- och hälsodata kan användas i forskning. Läs till exempel om hur nordiska data bidrar till att lösa hälsogåtor, hur hundregister används i hälsoforskningen eller varför samverkan kan vara en viktig nyckel i arbetet med registerdata. Intervjuerna är fristående från Dataguidens kunskapsstöd kring forskningsdatacykeln och speglar de intervjuades erfarenheter och perspektiv.
Fällor och framgångsrecept vid datauttag från flera olika källor
Det kan bli en lång och tidskrävande resa när forskningen kräver registerdata från flera olika källor. Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet, vet vad som underlättar. Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet, har erfarenhet av att samla registerdata från flera olika källor – och vet vad som kan underlätta arbetet.
Samverkan nyckel till god och relevant registerforskning
Johan Askling vid Karolinska Institutet har lång erfarenhet av både svenska och nordiska registerstudier. Han betonar att framgångsrik registerforskning kräver goda samarbeten.
Registerdata för forskning – regler, avgifter och vanliga missförstånd
Karin Björling är samordnare vid Region Dalarna och hanterar ett 50-tal ansökningar om registerdata varje år – nästan alla mynnar ut i ett godkännande. Erfarna forskare har ofta bra koll på regelverken, men bland yngre och mer oerfarna förekommer olika missuppfattningar.
Epidemiologen som använder hundregister i hälsoforskningen
Epidemiologen Tove Fall och hennes kollegor blev först i världen med att koppla ihop hundregister med hälsodata om hundägarna. Hon vet hur unika Sveriges myndighetsregister är – och hur personnummer öppnar för fler, oväntade datakällor.
Nordiska data för att lösa hälsogåtor
Epidemiologen Unnur Valdimarsdóttir är verksam både på Island och i Sverige. Hon använder nordiska register- och hälsodata för att studera samband mellan psykisk och kroppslig ohälsa.
En väg in till Västra Götalandsregionens data
Ulrika Frithiofsson är ansvarig för Registercentrum Västra Götaland, som varje år får in runt 350 ansökningar om utlämnande av registerdata. Nästan alla ansökningar leder till att forskaren så småningom får ut data, men vägen dit är inte alltid rak.
SCAPIS – en av Sveriges största källor till hälsodata för forskning
SCAPIS-studien med 30 000 deltagare har blivit en av de större leverantörerna av hälsodata till svenska forskare. Handläggaren Louise Rundqvist förbereder sig på ännu större intresse när den första stora uppföljningen, SCAPIS 2, blir klar.
En samlad ingång till hälsodata i Region Stockholm
Centrum för hälsodata fungerar som ”forskarens förlängda arm” för att få ut Region Stockholms unika hälsodata. De senaste årens AI-utveckling har ökat antalet komplexa beställningar – vilket ställer högre krav på samordning.