Intervjuer
Här finns intervjuer med personer som delar med sig av erfarenheter, utmaningar och möjligheter i arbetet med register- och hälsodata.
Din sökning gav 6 träffar
Använder nordiska data för att lösa hälsogåtor
Epidemiologen Unnur Valdimarsdóttir är verksam både på Island och i Sverige. Hon använder nordiska register- och hälsodata för att studera samband mellan psykisk och kroppslig ohälsa.
En väg in till Västra Götalandsregionens data
Runt 350 ansökningar om utlämnande av registerdata kommer in till Registercentrum Västra Götaland under ett år. Nästan alla leder till att forskaren så småningom får ut data, men vägen dit är inte alltid rak, konstaterar Ulrika Frithiofsson, ansvarig för Registercentrum Västra Götaland.
Epidemiologen som använder hundregister i hälsoforskningen
Sverige har fantastiska myndighetsregister. Och eftersom personnummer används i nästan all administration finns också andra, mer oväntade källor att använda. Epidemiologen Tove Fall vet. Hon och hennes kollegor blev först i världen med att koppla ihop hundregister med hälsodata om hundägarna.
Registerdata för forskning – regler, avgifter och vanliga missförstånd
Erfarna registerforskare har ofta bra koll på regelverken för registerdata, konstaterar Karin Björling, samordnare vid Region Dalarna. Bland yngre och mer oerfarna forskare förekommer däremot olika missuppfattningar. Totalt hanterar hon ett 50-tal ansökningar om registerdata per år och nästan alla mynnar ut i ett godkännande.
Samverkan nyckel till god och relevant registerforskning
Framgångsrik registerforskning kräver goda samarbeten. Det framhåller Johan Askling vid Karolinska Institutet, som har lång erfarenhet av både svenska och nordiska registerstudier.
Fällor och framgångsrecept vid datauttag från flera olika källor
Det kan bli en lång och tidskrävande resa när forskningen kräver registerdata från flera olika källor. Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet, vet vad som underlättar.