Regioners hälso- och sjukvårdsdata

Sveriges 21 regioner ansvarar för stora mängder data inom hälso- och sjukvårdsområdet. Även privata vårdgivare producerar omfattande data. Denna information kan, utöver för vårdens egna behov, också användas för forskning.

Patientjournaler och andra vårdinformationssystem

Vid varje vårdtillfälle ska en patientjournal föras. Syftet är främst att säkerställa god och säker vård för patienten. Uppgifter i en journal kan även användas för bland annat forskning.

Data från patientjournaler och vårdadministrativa system är i sig källor till register hos andra datainnehavare, exempelvis hälsodataregistren hos Socialstyrelsen och nationella kvalitetsregister med regioner som huvudmän.

Uppgifter som registreras i journal

En patientjournal innehåller uppgifter som krävs för att säkerställa god och säker vård samt för att uppfylla dokumentationsskyldighet och administrativa behov. Exempel på uppgifter som alltid ska finnas i en patientjournal:

• patientens identitet
• bakgrund till vården
• ställd diagnos
• anledning till mer betydande åtgärder
• vidtagna och planerade åtgärder
• ställningstaganden till val av behandlingsalternativ och möjlighet till förnyad medicinsk bedömning
• om patienten beslutat att avstå från viss vård eller behandling.

Det finns även uppgifter som inte registreras i patientjournaler utan i andra vårdinformations- eller administrativa system, exempelvis:

• tidsbokningar
• väntetider
• vårdkostnader.

Så dokumenteras och klassificeras vårdinformation

Det finns ingen samlad översikt i form av metadata, variabelförteckning eller liknande av vilka data som finns i respektive regions eller vårdgivares patientjournaler eller övriga vårdinformationssystem. Systemen och på vilket sätt information dokumenteras kan variera mycket, både mellan regioner och mellan olika vårdgivare inom regionerna. Information i journaler dokumenteras både i text och som strukturerad information. Användningen av standardiserade begrepp varierar.

Vanliga klassifikationer och kodverk som används vid journalföring är:

• ICD-10-SE - Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem: för medicinska diagnoser och vissa behandlingar.
• ICF - Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: främst för fysioterapi och arbetsterapi.
• ICNP - International Classification of Nursing Practice: för omvårdnadsdiagnoser, -mål och -åtgärder.
• KVÅ - Klassifikation för vårdåtgärder: en version för medicinska åtgärder och en för kirurgiska åtgärder inom hälso- och sjukvård.

För att ta reda på vilka data som finns i ett visst system och hur de är dokumenterade behöver respektive region kontaktas.

Arkiverade data från äldre journalsystem

Vissa data från äldre journalsystem är enbart lagrade i digitala arkiv och är inte alltid tillräckligt strukturerade eller dokumenterade för att vara användbar i forskning. När nya journalsystem införs görs också omfattande arkivering. För att avgöra vilka tidsintervall som är mest lämpliga att begära ut arkiverade data för krävs dialog med regionen/enskilde vårdgivaren.

Lokala register och datasamlingar

På lokal nivå kan det också finnas informationssamlingar och register med vårddata. Det finns dock ingen nationell sammanställning över dessa.

Vissa lokala register möjliggör nationella data och jämförelser mellan vårdgivare. Exempelvis används systemet PrimärvårdsKvalitet för kvalitetsdata i primärvården. Det bygger på att varje lokal vårdgivare har ett eget register med samma variabler och informationsstruktur. Kontakta respektive region eller registercentrumorganisation för mer information.

Beställa data från regioner och enskilda vårdgivare

Varje vårdgivare eller region ansvarar som datainnehavare för sin egen process för att lämna ut patientuppgifter från journaler och andra vårdinformationssystem. Därför kan processen för att beställa data skilja sig åt mellan regioner och även mellan olika vårdgivare inom samma region.

Hur informationen är dokumenterad och hur den tekniska infrastrukturen kring journalsystem och övriga vårdinformationssystem ser ut varierar också. Det gör att komplexiteten vid utlämnanden av samma typ av data skiljer sig åt mellan olika regioner, och att data kan lämnas ut på olika sätt. Flera regioner har dock en samordnad process för ansökan om utlämnande av data från olika datakällor.

Vissa regioner har satt en maxgräns för den arbetstid som behövs för att genomföra ett utlämnande, vilket skulle kunna innebära att en ansökan kan bli nekad om den bedöms vara för komplex och tidskrävande.

Beställa journalkopior

Vid analys av mer komplexa data kan det ibland vara nödvändigt att ansöka om tillgång till fullständiga journalhandlingar. Vissa regioner har samma processer för att beställa journalkopior och andra datauttag, andra hanterar journalbeställningar i en separat process. Ibland krävs kontakt med den enskilda vårdgivaren eller berörd verksamhet/klinik.

Ansöka om antalsberäkning

Inför en klinisk studie görs ofta en antalsberäkning för att få en uppfattning om hur många möjliga forskningspersoner som finns. Detta kräver att vårdgivaren behandlar personuppgifter från patientjournaler eller kvalitetsregister. Resultatet av en antalsberäkning innehåller endast det antal personer som uppfyller de i förväg uppställda kriterierna och anges med ett exakt antal eller som ett intervall.

I flera regioner kan ansökan om antalsberäkningar göras via samma processer som ansökningar om utlämnande av data. Antalsberäkningar kan normalt göras utan att det behövs en godkänd ansökan om etikprövning.

Beställa statistik

I flera regioner kan aggregerad statistik beställas från patientjournaler och övriga vårdinformationssystem via regionernas funktioner för utlämnande av data.

Ansöka om journaldata från privata vårdgivare

Kontakta den privata vårdgivaren för mer information. I vissa fall kan data från privata vårdgivare begäras ut via regionen.

Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården

Kvalitetsregister är strukturerade samlingar av personuppgifter som inrättats för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet. De är ofta uppbyggda kring enstaka diagnoser eller åtgärder och ska möjliggöra jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell och regional nivå. Kvalitetsregistren innehåller individbaserade data om diagnos, behandling och resultat för olika sjukdomar eller tillstånd inom den allmänna hälso- och sjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården.

För de nationella och regionala kvalitetsregistren finns en central personuppgiftsansvarig myndighet, så kallad CPUA-myndighet. Endast myndigheter inom hälso- och sjukvården får vara personuppgiftsansvariga för central behandling av personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister.

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister har ofta byggts upp genom frivilliga initiativ från specialistföreningar för att användas som stöd för kvalitetsutveckling i det kliniska arbetet. Genom åren har ett drygt 90-tal register finansierats via en gemensam satsning från staten och regionerna, utöver dessa nationella kvalitetsregister finns också cirka 30 andra nationella och regionala kvalitetsregister.

För de flesta kvalitetsregister publiceras statistik, jämförelser och årsrapporter.

Regionala kvalitetsregister

Regionala kvalitetsregister drivs av vårdgivare inom någon av Sveriges sex sjukvårdsregioner eller inom en region. Det saknas en nationell sammanställning över befintliga regionala kvalitetsregister.

Inrapportering till kvalitetsregister

Inrapportering till kvalitetsregister är frivillig, vilket medför att anslutningsgraden kan variera. Anslutningsgraden visar hur stor andel av aktuella kliniker eller verksamheter som rapporterar in den diagnos eller åtgärd som kvalitetsregistret omfattar.

Socialstyrelsen sammanställer återkommande täckningsgrader för de nationella kvalitetsregistren genom att jämföra inrapporterad data till nationella kvalitetsregister med inrapporterad data till Socialstyrelsens hälsodataregister. Med täckningsgrader menas andelen av kvalitetsregistrets avsedda registerpopulation som har registrerats, det vill säga hur väl uppgifterna i kvalitetsregistret täcker det som det har för avsikt att täcka.

Beställa data från kvalitetsregister

Uppgifter i kvalitetsregister får bland annat användas för forskning inom hälso- och sjukvården, antalsberäkning inför klinisk forskning och framställning av statistik.

Den som vill göra en ansökan om utlämnande av data från ett kvalitetsregister gör det till den CPUA-myndighet som ansvarar för informationen, som i sin tur fattar beslut om utlämnande.

SKR:s stödfunktion för kvalitetsregister

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har en stödfunktion för nationella kvalitetsregister. På SKR:s webbplats kunskapsstyrningvard.se finns bland annat:

• en vägledning som beskriver regelverk och utlämnanden processens olika steg för forskare som vill använda sig av kvalitetsregisteruppgifter
• en blankett som kan användas för att ansöka om datauttag från kvalitetsregister när datainnehavaren inte tillhandahåller en egen blankett
• en beskrivning av rättsliga förutsättningar för att överföra personuppgifter till ett tredje land för forskning
• en guide för samverkan mellan industrin och kvalitetsregister, med beskrivning av utlämnandeprocessen i forskningsprojekt och mallar för nödvändiga avtal.

Registercentrums stöd för kvalitetsregister

Varje sjukvårdsregion har ett registercentrum och ett regionalt cancercentrum, som tillsammans utgör en registercentrumorganisation, RCO. Registercentrumens uppdrag är att bland annat stödja kvalitetsregister vid drift, förbättringsarbete och resultatanalys. Varje registercentrum ansvarar för ett antal kvalitetsregister.

Registercentrumen ger stöd till nationella kvalitetsregister och har kompetens inom bland annat juridik, IT och statistik. Forskare kan också vända sig hit för att få hjälp och stöd inför ett forskningsprojekt, bland annat avseende:

• variabellistor för kvalitetsregister
• blanketter/formulär och stöd för att förbereda ansökan om datauttag
• rådgivning och stöd kring att planera och genomföra statistiska analyser
• metodstöd till exempel kring registerbaserade randomiserade kontrollerade studier, R-RCT.

Data och uppföljningar från SKR

Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomför enkäter och andra insamlingar, uppföljningar och analyser inom hälso- och sjukvårdsområdet, till exempelvis hälso- och sjukvårdsbarometern, regionernas verksamhetsstatistik och kostnad per patient (KPP). Aggregerade data och rapporter finns tillgängliga på SKR:s webbplats. Kontakta respektive personuppgiftsansvarig myndighet, dvs region eller specifik vårdgivare, för att ta del av mer detaljerad data.

Patientrapporterade insamlingar

Nationell formulärsamling är ett bibliotek med kvalitetssäkrade digitala formulär för att samla in patientdata. Tjänsten tillhandahålls av SKR och Inera via 1177:s e-tjänster. Den kan integreras med regionernas journalsystem och omfattar formulär som kan användas inför och under patientbesök samt för uppföljning av vård och behandling. Formulären inkluderar patientrapporterade utfallsmått (Patient Reported Outcomes, PROM), vilket mäter hur patienterna själva upplever sin sjukdom och hälsa, ofta kopplat till behandling eller annan intervention. Svaren blir en del av patientens journalhandlingar.