Nordiska datakällor

De nordiska länderna har tillsammans en befolkning på närmare 28 miljoner invånare och flera liknande typer av datakällor, såsom befolknings- och kvalitetsregister, biobanker och forskningskohorter. Dock kan enskilda variabler i registren skilja sig åt i betydelse mellan länderna.

Genom att kombinera datakällor över landsgränserna ges möjlighet att t.ex. studera större populationer, vilket möjliggör statistiskt säkerställda slutsatser även vid sällsynta sjukdomar eller händelser.

Processerna för att begära ut data ser olika ut mellan länderna. Några exempel på dessa variationer är:

• Finland, Norge och Danmark har, eller utvecklar, en nationell ingång för att ansöka om datauttag för forskning.
• I vissa fall ställs det nationella krav, som exempelvis godkänt etikprövningstillstånd, för att tillhandahålla data för forskning.
• Nationell lagstiftning eller praxis för bedömningar om uppfyllnad av GDPR kan ibland hindra datahållande organisationer från att lämna ut data över landsgränserna.
  Sådana skillnader kan påverka projektets genomförandeförmåga samt var och på vilket sätt data kan analyseras.

Denna typ av nationella skillnader är viktiga att känna till; god planering och förberedelse är av stor vikt för att hantera dessa utmaningar.

Det finns exempel på vetenskapliga artiklar som belyser olika utmaningar som nordiska projekt kan komma att möta, exempelvis datatillgång och analysmetod.